I väntan på det vackra

I veckan kom snön, som ett täcke lägger den sig över landskapet. Som ett vackert papper som slår in allt levande och sätter oss i väntande läge. Många djur går i ide och en slags vilande väntan inleds.

Vi tänder i dag andra ljuset och förbereder oss i vår väntan på jul. En väntan fylld av spänning och förväntan, men också en väntan fylld med viss bävan och stress. Bävan för familjekonflikter och ensamhet. Stress över att allt som ska fixas. Idag ska vi se hur dagens text kan förbereda oss inför jul.

Vi läser från Matteus 13:31-34

Jesus lät dem höra en annan liknelse: ”Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.”
Han använde också en annan liknelse: ”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.”
Allt detta sade Jesus till folket i liknelser, och han talade enbart i liknelser till dem.

Himmelriket
Himmelriket är kanske inte det mest juliga ordet i vår bibel men faktum är att julevangeliet är så sprängfyllt av himmelriket och dess principer.
För himmelriket är inte en plats långt bort. Himmelriket är en parallell verklighet som vi erfar när vi vänder oss mot Gud, där blir det övernaturliga naturligt och det trasiga i världen blir steg för steg räddat.

Sådden
Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår på sin åker. Vi är många här som kan det här med sådd. Jag är inte en av dem utan försöker ta rygg på de som kan. I somras fick jag vara med och så grönsaker hemma på gården. Det var små små frön som skulle stoppas ned i jorden på rätt djup. Det är rätt fascinerande att i det där smutsiga, lite steniga, dammiga så kan det där lilla fröet hitta näring och fukt för att kunna gro.

Degen
”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.”
Den andra liknelsen ligger mig närmare om hjärtat och handlar om bakning. När man bakar med surdeg behöver man vänta. Det är inget hastverk. Surdegen kan inte heller börja bubbla om den inte har något att bubbla med.

Vad är då sådjupet för himmelriket? Hur syrar vi degen?

Vi läser från 1 Kor 3:6

Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. 7Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. 8Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. 9Vi är ju Guds medhjälpare, och ni är Guds åker, Guds bygge.

Vi är Guds medhjälpare och får plantera frön av himlen där vi är. Nu i juletid är det faktiskt lättare. Nu kan vi sjunga sångerna, gå över till den ensamma grannen med lite julfika, ta lite extra tid med de gamla. Då kan vi få plantera lite av himmelriket.

Plantera
Mitt i smutsen där det är lite skitigt. Vi behöver säga som det är, visa våra skavanker, våra rädslor och våra brister. Där kan himmelriket slå rot.
Vattna
Genom att ha rytmen av bön och gudstjänst så vattnar vi himmelrikets frö i våra liv och i andras.
Blomma
Men det är det enda vi kan göra, sedan får vi vänta och tro att det kommer en vår, att Gud griper in. För det är Gud som ger växten

En vän till oss som heter Elin Nicklasson fick under en predikoserie utifrån 1 Korintierbrevet i Johanneskyrkan i Linköping frågan att skriva dikter till varje kapitel. Till kapitel 3 där vi precis läste så skrev hon så här.

Hur vi med sådan lätthet
följer de vida vägar
som för oss allt längre bort
från stigen, den som leder
mot ditt bultande hjärta

hur vi med sådan lätthet
kastar ditt ok och ditt kors
för att rusa upp mot människovärldens
såphala höjder
och där klä oss i vitt
för att inte vara
“som de andra där nere”
av vem har vi lärt oss
vårt begär av att vara högre?
när vi valde våra bilder
våra inre regenter
när vi blev så olyckligt ovetande
om deras tryck mot bröstet?

hur länge ska vi springa
i strömmar från varandras innersta
längtan eller kramp?
hur långt ifrån dig?
hur långt ifrån varandra?

Ända sedan Du valde oss
har Du tålmodigt manat oss ner
från de stegar och höjder vi klättrat
så låter Du oss falla
igen och igen
mot botten av
Den Låga Platsen

bara där kan vi lära oss något
om jord och blommning
bara därifrån
kan vi lära oss likna din kärlek
som växer in i människan
underifrån

bara där
bland de smutsade
ofullkomliga
är luften klar nog att andas

För 2000 år sedan fick en ung fattig kvinna besök av en ängel mitt i hennes vardagliga slit. Med orden var inte rädd såddes ett litet frö av himmelriket in i världen. I nio månader fick hon vänta och mitt i smutsen i ett enkelt stall så kom himlens konung till oss. Så med hennes ord får vi i vår förvirring förväntan, längtan, oro be himlens änglar att leda oss på vägen och hjälpa oss att vänta.

För vi tror att i det enkla stallet finns det vackraste, det som hela världen väntat på.
Så låt oss vänta i stället för att jaga.
Tro i stället för att söka bevis.
Säga som det är i stället för att hålla en fasad.
För där är himmelriket, där är luften lättare att andas.

Amen

Andra söndagen i advent 2021/ Jonas Wejde

• Dela