Rik inför Gud
Vad ger dig trygghet? Pengar på banken är bra att ha, men kan också få makt över oss. Stina Jordeskog predikar över Jesu ord, där han beskriver hur mammon och Gud är som två rivaliserande herrar. Kanske handlar det om vad vi människor ytterst sett litar på? Och vi kan fråga oss, vart denna trygghet leder oss?
Publicerat 28 september, 2021
Observera
Denna text publicerades första gången den 28 september, 2021. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Inledning
Vem är mest snärjd av mammon: Farbror Joakim eller Kalle Anka? Det är ingen tvekan om att Joakim älskar sina pengar över allt annat på jorden. Men varför älskar han dem? Han köper knappast något för dem. Han vill ha dem för att vältra sig i, borra ned sig i som en mullvad och låta dem regna över sitt huvud.
Kalle Anka älskar också pengar. Men han vill ha dem för att kunna köpa sig något. För honom får de ett värde först när han gör sig av med dem. Han är inte mindre upptagen av pengar än vad hans farbror är. Båda vill ha mer av dem.
– Erling Rimehaug
Texten
Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.
Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.
Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Matt 6:19-24
Textutredning
Genom hela Matteusevangeliet förklarar och tolkar Jesus den judiska lagen så att den ska förstås på rätt sätt av de första mottagarna. En av anledningarna till att detta är så viktigt är för att Matteusevangeliet är skrivet till en inomjudisk församling, i en tid där spänningarna och konflikterna till de olika rabbinska rörelserna ökade. Tolkningarna av lagen var många. Jesus är den Messias som uppfyller profetiorna i skriften, men att han är den sanne läraren och rätta tolkaren av lagen är extra betonad i just Matteus – och hans argumentation är mycket skicklig.
I kap 5–7 i Matteusevangeliet hittar vi Bergspredikan, en av världens mest kända predikningar. Vi är fortfarande i början av Jesu verksamhet. Han har blivit döpt, frestats i öknen, kallat de första lärjungarna och människor har börjat se hans gärningar. Flera har blivit botade av honom. Det börjar samla sig en skara människor kring Jesus. Och han har nu tagit med sig lärjungarna upp på ett berg, nära Kapernaum, vid Genesarets sjö. Det är inte omöjligt att Jesus vill säga något med sitt val av plats, eftersom vi genom hela bibeln får se berget som en mötesplats mellan Gud och människa.
Det är inte bara lärjungarna som har följt med till berget, utan [många människor] är där för att lyssna till honom. Där vi nu befinner oss i bergspredikan har Jesus redan gett dem saligprisningarna, skärpt lagens bud, lärt dem att be Fader Vår, uppmanat till att älska deras fiender och beskrivit hur de ska fasta på rätt sätt. Längre fram kommer han prata om att inte döma andra, hur trädet känns igen på frukten, att de behöver bygga sina hus på en stadig grund, och mycket mer!
För två veckor sen predikade jag också från Bergspredikan, från ett stycke som ligger strax efter dagens. Jag talade om att inte skapa sig bekymmer, om hur lätt det är att bli distraherad och splittrad, och hur vi kan prioritera att söka Gud först – att han vill vara med i allt som berör vara liv. Även dagens text rör vid detta tema, dock talar den tydligare om pengars och materiella sakers makt. Texten skulle kanske kunna ha rubriken: Var har du din tillit?
Dagens text består av tre bilder: skatten, lampan och de två herrarna. Jag går igenom vers för vers:
Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl.
Skatter kan också översättas till ”förrådshus med rikedomar” och syftar alltså både platsen och innehållet. I bl.a. folkbibeln står det: där rost förstör. Under Jesu tid var det vanligt att ha dyrbara föremål och konstverk i metall i förråd som inte skyddade mot rost, malen åt ofta upp de dyrbara kläderna, och tjuvar, ja de har ju funnits i alla tider. Bilderna är vardagliga, poängen är enkel: det materiella är förgängligt och därför opålitligt.
Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl.
Att “Samla skatter i himlen”, eller att samla på himmelska ”förrådshus med rikedomar”. Vad innebär det rent konkret? En trolig tolkning är att de himmelska skatterna är goda gärningar som vi gör för våra medmänniskor och för Gud. Och om vi pratar om himlen så kan den antingen vara en himmel i framtiden, men vi kan också tolka det som att Jesus talar om Gudsriket här och nu – och då att de osjälviska, goda gärningar får göra världen till en bättre plats.
Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.När du tänker på vad hjärtat representerar här – där din skatt är – så gissar jag att du kanske tänker på vad du älskar, känner och brinner för. Och det stämmer delvis, men i det judiska tänkandet representerar hjärtat en människas karaktär och person – vem hon djupast sett är. Skattens plats kommer alltså forma det som vi investerar våra liv i; hur vi använder vår tid, hur vi handlar, hur vi använder våra pengar – det formar oss som människor.
Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus,
Den här passagen är klurig, och bibelforskarna är oense. En av tolkningarna är att ögat är en bild för hjärtat. I ett rent hjärta flödar Guds ljus över alla delar av livet. Att det är ogrumlat, eller i en annan översättning, friskt, kan också betyda generöst – att man är generös och ser generöst på andra.
men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.
I kontrast till det ogrumlade och friska står att ögat är fördärvat eller sjukt. Det skulle kunna handla om att se girigt och avundsjukt på andra, t.ex. andras talanger och ägodelar. Varför har de det som jag inte har? Ett sjukt öga förmörkar och förvrider vårt sätt att se på andra. Vårt inre blir förbittrat. Det texten ”Om ljuset inom dig är mörker” vill visa på är att vi ofta kanske inte förstår det här själva – vi tror att det fortfarande är ljust och kan inte se klart, och då blir våra perspektiv fel.
Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Det här är textens centrum och det blir en uppmaning till åhörarna och oss. Vi måste välja! Gud eller mammon? Mammon är alltså rikedom/pengar/förmögenhet av olika slag. I det slavsamhälle som rådde under Jesu tid var bilden av två Herrar tydligare än den är för oss idag, för en slav kunde bara ha en Herre. På samma sätt konkurrerar Mammon med Gud om platsen att leda oss i livet – vad styr oss? Jesus frågar var lägger vi vår tillit?
Tillämpning – Vad är då budskapet till oss?
Det är bra att vi frågar oss vart vårt hjärta är, var vi har vår skatt, var vår personliga tillit ligger, hur vi ställer oss till våra egendomar och pengar. Litar jag hellre på dem än på Gud? Men Jesu ord gäller här inte bara dig och mig som individer, utan även vår gemenskap. Mycket av bibelns undervisning är ju riktad till gemenskapens mitt, till Israels folk, och här, Jesu undervisning till sina efterföljare och till kyrkan i alla tider.
Hur fungerar det i vår församling? Var har vi vår tillit? Är det pengar eller Gud vi vänder oss till när vi behöver hjälp med att fatta beslut? Och hur använder vi det vi fått för att tjäna Gud, så att vi kan få bli en gemenskap som finns till för både oss som är här och de människor vi vill finnas till för? Det vi delar med oss av som gör oss rika inför Gud.
Vi måste vara medvetna om att pengar har en makt, som kan leda oss väldigt fel, till avguderi. Dagens GT-text (2 Mos 32:1–4,30–35) handlar om när Israels folk befann sig i öknen och glömde bort vem Gud var, vad Gud gjort för dem och bad Aron göra en guldkalv som de började kalla Gud. Guldet förför oss så lätt. Det är enkelt för oss människor att se att guld det är tryggt och värdefullt. Vi litar helt enkelt på det.
Materiella saker är i grunden neutrala och kan användas till något gott, men tar lätt fokus från Gud och tenderar att rivalisera med Guds plats i våra liv. Prylar och pengar på banken får lätt en osund betydelse för oss – t.ex. vår nya bil visar vilka lyckade människor vi är, det ger oss status och trygghet, men kan också skapa begär som aldrig tar slut. Som får oss att glömma bort vår nästas och vår planets bästa.
Men det här är ju inte lätt. Jag tror att vi är många, mig medräknad, som kämpar med det här. I den här världen, i det här samhället där det är så enkelt att välja att lita på pengarnas trygghet, hur ska vi klara av att vända vår tillit till Gud? Ett sätt att göra detta, som skyddar mot girighet och minskar pengarnas makt över oss, är att tacka Gud för det vi fått. Allt är en gåva från honom.
Att öva oss i att tacka och tänka att allt det goda vi får, det hjälper oss bli påminda om vem Gud är och vilka vi är i relation till honom. Det vi fått är till för att vi ska förvalta det på ett gott sätt. Delas lika. Vara till gagn för gemenskapen. Tacksamheten är en medveten attityd, och när vi praktiserar tacksamhet så formar den oss, både som individer och som gemenskap. Den ökar vår generositet, för när vi minns att allt är gåva – då blir det lättare att släppa taget och dela med sig.
Så låt oss öva på tacksamheten! Ta med den i din bön och låt den forma dig, lite grann varje dag. Tacksamheten hjälper vår tillit till Gud att växa, och han kan få bli Herre i våra liv istället för mammon. Tacksamheten hjälper oss att släppa blicken på mig, jag och mitt. Mer och mer kommer vi vilja dela med oss av de gåvor vi fått. Det är att vara rik inför Gud.