Himmelriket är som…

Han lät dem höra en annan liknelse: ”Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.”

Han använde också en annan liknelse: ”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.”

Matteusevangeliet 13:31–33

I komediserien “The Good Place” råkar Eleonore hamna i himlen fast det inte var meningen. Det har blivit en miss i systemet, en förväxling har skett, och hon har på något sätt slunkit in. I “The Good Place” får invånarna, de goda människorna, bla. äta sin favoritmat, gå på fina banketter, leva i hus designat just för dem, bli ihopmatchade med den perfekta partnern och lära sig flyga. Eleonore har levt ett ganska egoistiskt liv på jorden, och hon brottas med om hon ska erkänna att hon inte är den där milda och generösa personen de tror att hon är. Invånarna har nämligen samlat poäng beroende på hur god man är under jordelivet, och det är det som gett dem medborgarskap i “The Good Place” (under seriens gång visar sig allt vara mer komplext än så). Men man kan fråga sig utifrån programidén, vem är egentligen god nog? Hur mäter man det?

Vi har våra bilder av himmelriket. Kanske att det är så där perfekt utformat som i ”The Good Place”, eller att det är guldskimrande, fluffiga moln och gyllene små änglar som susar fram vid pärleporten. Det är sant att det finns bilder och beskrivningar av himmelriket i bibeln som är pampiga, inte minst i Uppenbarelseboken. Där finns målande beskrivningar av gatorna av guld, floden av kristall och livets träd som ger frukt 12 gånger per år. Och Guds tron är i centrum. Det blir aldrig natt och lovsången tystnar aldrig. Allt är väl.

Det kan vara betryggande för oss att tänka på att våra nära och kära är där. Hos Gud. Och att den framtiden finns även för oss. Men det kan också vara ångestframkallande att tänka på hur det ska bli för en själv. Jag hörde om en väns bekant som hade en bild av himlen, där hon satt i en roddbåt, rodde och rodde, men aldrig kom fram.

Vi lever ju i tiden och rummet, under jordiska villkor. Eftersom himlen är utanför tid och rum, i evigheten, kan vi inte föreställa oss hur det kommer att vara, och det kan kännas skrämmande. Men bra kommer det vara, eftersom att vi får vara med Gud, fullt ut.

Jesus använder dock naturliga, vardagliga bilder när han pratar om himmelriket i Matteus. Något Lukas och Markus benämner som Gudsriket. Fåglar som bygger bon, tar skydd i ett träd. Jäst som genomsyrar allt bröd. Det är något som växer och verkar underifrån, eller inifrån. När vi tänker på himmelriket tänker vi ofta att det är någon annanstans. Och det är delvis sant. Det är som sagt utanför vår tid, där Gud är. Samtidigt är himmelriket, Gudsriket, här och nu. Som bilderna Jesus talar om, kommer det inifrån och underifrån.

Teologer brukar beskriva det med motsägelsen att det är här, men ännu inte fullt ut. Men från att Jesus kom till jorden, dog och uppstod för vår skull, har det börjat växa på jorden. Det är därför Jesus så ofta undervisar om det. Det är ju centrum i hans undervisning, eftersom nått helt nytt var på väg att hända. De som väntade på Messias, såg framför sig en religiös ledare med militär makt. Jesus var någon annan, visade på en helt annan väg. Inte konstigt att han provocerade.

Himmelriket, Gudsriket, vänder upp och ner på allt, de ordningar vi ser i världens system där man blir rik och mäktig av att slå sig fram, det gäller inte. Visst finns det exempel genom historien , där kyrkan blivit för stark, där hon på olika sätt allierat sig med och korrumperats av den värdsliga makten. Och Jesu namn har missbrukats. Men det är inte den ordning eller makt Jesus visar på. Jästen begravs i degen, kornet i marken – men det blir till något fantastiskt. Riket finns redan här, om vi låter det ta plats, och vi får öva oss i att leva Jesu budskap.

Eleonore visste att hon inte var god nog för “The Good Place”. Det var heller inte filosofiläraren, buddistmunken och den rika filantropen som hon lärde känna där. Det är tack och lov inte så himmelrikets ordning fungerar. För Gud finns inga poängsystem. Det är bara Jesus som är god nog, och det är tack vare honom, genom honom som vi får ta del av himmelriket. Det är med honom vi får leva och hämta vår kraft.
Låt honom leda din väg. Himmelriket, Gudsriket, kan genomsyra vår värld och växa till ett träd, där fåglarna söker skydd.