Ett nådens år!

Jesus kommer med ljus, hopp och nåd! Läs pastor Jans tankar idag, första söndagen i ett nytt kyrkoår.

Denna söndag är den första av fyra i adventstiden. Temat och rubriken för dagen leder mina tankar till texten från
Lukasevangeliet 4:16-22 (Svenska folkbibeln 2015).

Så kom Jesus till Nazaret, där han vuxit upp. På sabbaten gick han som han brukade till synagogan. Han reste sig för att läsa ur skriften, och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade rullen, fann han stället där det står skrivet;
”Herrens ande är över mig, för han har smort mig
till att förkunna glädjens budskap för de fattiga.
Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda,
att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren”
Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och sätter sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem. ”Idag har det här stället i skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar”. Alla berömde honom och förundrades över de nådens ord som kom från hans mun. De frågade: ”Är det inte Josefs son”.

Adventstiden är i normala fall den främsta tiden för kyrkobesök, när vi sjunger ”Gå Sion din konung att möta” och alla de andra vackra adventssångerna, oftast i välfyllda kyrkor och kapell. Dessvärre kan det inte bli så detta år på grund av den pandemi som vi just nu är mitt uppe i.

I bibeltexten ser vi hur Jesus gick till gudstjänsten som han brukade, inte bara vissa utvalda helger. Andra översättningar säger, som han var van vid, som vanligt eller som sed var. Han hade en god vana.
En del traditioner och seder och vanor är inte nödvändiga, eller ens önskvärda, men Jesus hade en god vana och sed att gå till Synagogan i Nazaret. Hans föräldrar hade vant honom vid att gå till gudstjänsten, troligen redan som barn.
Förmodligen fanns det tillfällen när det var jobbigt för Maria och Josef innan de kom iväg till gudstjänsten. Men ändå blev det en god vana. Det var amning, tvättning, påklädning, kanske en och annan protest och skrik, som det kan bli i en familj med småbarn. Josef och Maria fick under en ganska kort tidsperiod en familj med minst sju barn och vi förstår att det handlade ganska mycket om logistik för att alla skulle komma med.

En Synagogsgudstjänst var inte av det korta slaget, nej, när bokrullen togs fram skulle 7 personer läsa stycken ur lagen. Detta hette ”Parashah”. Sedan följde läsning ur profeterna, med utläggning. Detta hette ”Haphtarah”. Det var vid denna tidpunkt i gudstjänsten man räckte Jesus bokrullen. När han får rullen står det att han fann det ställe… Man kan då tro att Jesus rullade ut bokrullen på måfå, men det grekiska ordet kan också översättas med påträffa eller anträffa, vilket kan betyda att han läste det ställe som han bestämt sig för att läsa! Så läser han från Jesaja 61: 1-2a

Herrens, Herrens ande är över mig, Ty Herren har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig till att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna. Till att predika ett nådens år från Herren”.

När Jesus läser detta, så handlar det inte om ett kalenderår, utan den nya tiden, nådens tid, den hade redan börjat enligt Markusevangeliets 1: 1 ”Här börjar glädjebudskapet om Jesus” eller som Lukas säger i 2:10 om Jesu födelse (handbok för livet)
Jag kommer med de mest glädjande nyheter som någonsin har meddelats och det gäller alla”.

Jesus är glädjebudskapet. Allt sedan det lästes av Jesus, har dess sanning bevisats. I sammanhang med de allra mörkaste förhållanden, men också hos den som tycker sig leva ett bra liv. Överallt där människor tagit till sig dessa ord, så har ljuset lyst upp i alla sammanhang och miljöer.

Advent, ljusets och hoppets högtid. Mörker i världen, ja. Men Jesus går fram i denna mörka värld och kom alltid ihåg, ”det finns inte ett enda mörker i hela världen som kan släcka ett enda litet ljus”. Han, Jesus, är ljusets bärare och du som läser dessa små tankar kan få bära ljuset vidare, till den som endast ser mörker i denna tid. Du kan inte göra allt, men alla kan göra något för en medmänniska.

Nu tog man emot budskapet på lite olika sätt redan på Jesu tid. En del öppnade säkert sitt hjärta och mottog glädjebudskapet till räddning och frälsning. Men en del blev förargade och mötet med Jesus slutade med att man körde ut Jesus från Synagogan, ända fram till branten av ett högt berg.
Alla dessa fick ingen välsignelse i mötet med Jesus och det glädjebudskap som han hade till dem om en tid av nåd för mänskligheten. Viktigt hur vi var och en ställer oss till detta budskap, som gäller ännu idag.
Ett budskap som talar om en ljusnande framtid som är annorlunda för var och en som vill vandra i ljuset tillsammans med Jesus, som är i ljuset.
Tar du Jesus till ditt hjärta, eller kör du iväg honom?

Till sist vill jag dela med mig av Guds välsignelse till dig.

Herren välsigne dig och bevare dig
Herren låte sitt ansikte lysa mot dig och vare dig nådig
Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andes namn

Vallstena den 29/11 1:a Advent 2020

Pastor Jan Olander