Andlig klarsyn

Sommarpastor Daniels tankar om att se hur Jesus Kristus finns i våra liv och vår värld.


Dagens bibeltexter
Evangelietext Matt 7:22-29
Gammaltestamentlig text Ords 7:1-3
Episteltext 1 Kor 3:10-15
Psaltarpsalm 119:30-35

Temat för den här söndagen är ”Andlig klarsyn”.
Hur skaffar man sig andlig klarsyn? Det är uppenbarligen något viktigt, eftersom företeelsen ägnas en hel söndag i kyrkoåret?
I början av våran gudstjänst sjöng vi en psalm där det här temat finns med, och det är faktiskt en av mina favorit psalmer som jag har tagit till mitt hjärta. Där det är en fråga om seende: ”Läk mitt öga att jag ser, hur du är i det som sker” (PoS 217).

Vi behöver en blick för att se Kristus i det som sker i våra liv, i församlingen
och i världen. Andlig klarsyn är något vi behöver be om.

Jesu ord i dagens evangelium har citerats många gånger och framhålls som
ett ideal i kristet liv. Orden är hämtade från Jesus längsta tal, Bergspredikan.
Och jag tänkte vi skulle läsa den tillsammans.
Vi slår upp Matteusevangeliet 7:22-29.


På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte
profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’
Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok
man som byggde sitt hus på berggrund. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var byggt på berggrund.
Och den som hör dessa mina ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och störtade sig mot hans hus, och det rasade och raset blev stort.
När Jesus hade avslutat detta tal var folket överväldigat av hans undervisning, för han undervisade med makt och inte som deras skriftlärda.

Berättelsen om en klok man, och en oförståndig man, med två hus och två
helt olika utfall när stormen kom, berättas i ett sammanhang där Jesus talar
om hur en Kristi lärjunge bör vara. Det är inte fråga om en serie
förhållningsorder, utan en ny väg där Jesus vill lära sina lärjungar att tänka på ett nytt sätt, i en annan riktning än ”världens barn”.

Hur lever man på bästa sätt sitt liv i relation till andra och hur ska man handla och bete sig mot andra. Alltså: Vilken livsprincip leder till ett gott liv? Vilket synsätt ger klarhet om det goda livet? Och vad har då just husbygge med andlig klarsyn att göra?

Det här behöver kanske förstås i ljuset av de andra bibeltexterna för denna
söndagen. Den gammaltestamentliga texten är till exempel hämtad ifrån
Ordspråksboken.

Ordspråksboken är en samling av texter som inte är påbud eller löften, utan
de är vår traditions samlade visdom, som förvärvats genom svåra och
jobbiga situationer. Ordspråksboken väcker frågor som handlar om
värderingar, moraliskt beteende, meningen med människans liv, ett rätt
uppförande och den ger en teologisk grund för insikten ”att fruktan för Gud är början till visdom”. Andlig klarsyn har alltså med gudstro och gudsfruktan att göra.

Att frukta Gud betyder först och främst att låta Guds vilja ske i våra liv. I en
kommentar till ordspråksboken menar man att, ”när det kommer till kritan” har ordspråk visat sig ha ett särskilt värde i tider av förändring och kris, eftersom ordspråk bär en förmåga att fånga upp det allra mest
grundläggande och kärnfulla i en händelse, de vill säga ”att slå huvudet på
spiken”.

Och evangelierna gör det också tydligt att Jesus själv var välbekant med
Ordspråksbokens visdom. När ni kommer hem kan ni till exempel jämföra
Ordspråksboken 25:6-7 med Lukasevangeliet 14:7-11.

Så här står det skrivet i Ordspråksboken 7:1-3 för söndagen:


Min son, håll fast vid mina ord och bevara mina bud inom dig.
Håll mina bud så får du leva, bevara min lära som din ögonsten.
Bind dem om din fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.

Visdom är inte lika enkelt som att skaffa sig kunskap i betydelse av
utbildning. Det kan också vara bra. Men att vara vis handlar om en mognad,
en mognad vi når genom våra erfarenheter, vårt förnuft och insikt. Den hör
ihop med de sju dygderna, ödmjukhet (som är fröet för alla de andra),
generositet, kyskhet, medmänsklighet, måttfullhet, tålamod och flit.

Dygd som är besläktat med ordet ”duga”, syftar på den inövade förmågan att med glädje och uthållighet göra det goda, trots inre eller yttre motstånd. Det är egenskaper som utmärker en mogen människan, fri från slaveriet under sin själviskhet, sina impulser och tillfälliga sinnesstämningar.

Ett alternativt namn på söndagens tema skulle alltså kunna vara ”visdom”
eller ”trons visdom”, för det är vad andlig klarsyn handlar om. Det är en
förmåga att urskilja vad som är rätt och riktigt i en situation där vi får ”låta det sinnelag råda hos oss som också fanns hos Kristus Jesus.”


Andlig klarsyn. Jag föreställer mig hur det måste ha varit för Paulus när
Ananias bad för honom och han fylls av helig ande. Det blir som om fjäll föll
ifrån hans ögon och kan kunde se igen.
Vad tror ni sker med mig och dig om vi ber helig ande fylla oss, och fjällen från våra ögon faller.

Kanske börjar vi se på varandra så som Gud ser på oss.
Kanske börjar vi lägga märke till den hemlöse och utsatte som behöver min
eller din hjälp.
Kanske börjar vi i våra församlingar se att splittring inte leder nånstans och
istället ser vi enheten i mångfalden.
Och kanske börjar vi se på vår värld med en kärlek som får det goda, att
segra.
Amen.

Daniel R. Ardabili-Farshi
Predikan på 7:e söndagen efter trefaldighet, 7 augusti 2022.