Att vara medmänniska

13:e söndagen efter trefaldighetsdagen i kyrkoåret handlar temat
om att vara medmänniska.
Kyrkoåret innehåller tre årgångar med olika texter omkring detta tema, precis som för alla andra söndagar.

I den första årgångens text från evangelierna i Lukas 10, får Jesus frågan om vem som är vår medmänniska. När jag på nytt läser den texten kommer jag ihåg min småskollärarinna, som med inlevelse lärde oss bibelberättelser med stor iver och inlevelse, bland annat denna om den barmhärtige Samariern, för det är den liknelsen som Jesus berättar om just i Lukas 10.
Han berättar för frågeställaren om en jude som hade överfallits av banditer, som hade blivit rövad på all sin egendom samt misshandlats och lämnats kvar halvdöd vid vägkanten. Av en händelse kom en judisk präst förbi, när han fick se mannen sneddade han över till andra vägkanten och gick förbi.
Sedan kom en tempeltjänare, men han gick också förbi, utan att bry sig om den skadade mannen. Jesus berättar vidare att efter dem kom en samarier som var illa sedd av judarna. Då han fick se den misshandlade mannen greps han av medlidande och handlade därefter. Han tvättade hans sår, tog honom med till närmaste by samt tog in på ett värdshus, samt vakade över honom hela natten. Med denna berättelse illustrerar Jesus en barmhärtighet som sträcker sig över alla av människor uppsatta staket och gränser.

Evangelietexten för denna årgång är den vi kallar för den ”Gyllene regeln”.
Matteusevangeliet 7:12 (hämtat från nya levande bibeln)
”Behandla andra så som ni vill att de skall behandla er. Det är Mose lag i ett nötskal.”
Här kan vi lyfta in dagens bibelord från Romarbrevet 12:16-21
”Samarbeta med glädje! Försök inte vara främst. Försök inte ställa er in hos betydelsefulla människor, utan uppskatta vanliga människors sällskap, och tro inte att ni vet allt. Betala aldrig ont med ont. Var inställda på att göra det som är gott, och låt alla se att ni är alltigenom ärliga. Gräla inte med någon. Gör allt ni kan för att kunna leva i fred med andra människor. Kära vänner, hämnas aldrig. Lämna det åt Gud, för han har sagt att det är hans sak att göra. Ta därför inte lagen i egna händer. Ge din fiende mat om han är hungrig. Om han är törstig så ge honom något att dricka, och ni kommer att samla glödande kol på hans huvud. Med andra ord: han kommer att skämmas över vad han gjort mot er. Låt inte det onda ta överhanden, utan besegra det genom att göra gott.”

De flesta bibeltolkare menar att det är Paulus som skrivit brevet till den församling, som bildats av troende som varit med vid pingstdagen i Jerusalem när anden föll. Ingen av apostlarna hade ännu varit i Rom. Denna fina undervisning, som är högaktuell rakt in i vårt samhälls- och församlingsliv idag 2020, utgår från Jesu undervisning om den gyllene regeln.

Samariern som vi nämnde alldeles i början hjälpte en människa i kroppslig nöd, han förband honom, betalade hotellräkningen mm.
Denna kallelse har den troende människan fortfarande. Det är därför den Kristna församlingen genom tidernas gång har haft mission i andra länder, med läkarvård, sociala insatser, inre och yttre hjälpverksamhet i olika former. Grunden till allt detta är att vi människor fått Guds kärlek ingjuten i våra hjärtan. Ett aktuellt exempel på denna kärlek är doktor Mukwege i Kongo, som nåddes av budskapet om Jesus i unga år, genom en missionär från Sverige. Han lämnade sitt liv åt Jesus Kristus, utbildade sig senare till läkare med inriktning på att hjälpa sexuellt utsatta och misshandlade kvinnor till ett nytt liv. Genom generösa svenska församlingar byggdes en kvinnoklinik i Panzi Konga, som blev känt över i stort sett hela vår värld. Doktor Mukwege utsågs till Nobelpristagare för sina enorma och kärleksfulla insatser. Dessvärre vaknar också andra krafter till liv och just nu är han och hela hans familj utsatt för flera mordhot på grund av hans kärleksfulla gärning.

Grunden till all mission och sociala projekt är att den troende har fått Guds kärlek ingjuten i sina hjärtan. Som David uttrycker det i den 103 psalmen där överskriften är ”Guds kärlek” och som i ett par av verserna säger så här: ”Lova Herren min själ, och glöm inte alla hans välgärningar. Han som kröner dig med nåd och barmhärtighet” (den föreslagna psalmen för denna söndag).
Detta för in på ett annat spår. Svensken har i allmänhet, med vissa undantag såklart, inget direkt behov av lekamlig hjälp, man klarar sig bra, men den andliga nöden är jättestor. Ensamheten breder ut sig, längtan efter frid och trygghet tar sig många uttryck. Men den som har en kristen tro, som Gud har välsignat och krönt med nåd och barmhärtighet hörs inte så ofta i allt annat brus.

Men min erfarenhet är att många svenskar ber i det tysta till ”Någon däruppe måste gilla mig” som Jan Sparring sjöng för många år sedan.
Inte en enda bön är förgäves, vi har en mycket konkret berättelse om detta i Apostlagärningarnas 10:e kapitel. Där kan vi läsa om en officer vid Italiska bataljonen i Cesarea. Det framgår i texten att han var en from man som bad till Gud och hade det gott ställt till det yttre, men något saknades i hans liv. Berättelsen om Cornelius och hans möte med Petrus visar oss att Gud först och främst är intresserad av vår inre människa. Cornelius får änglabesök som intygar att hans böner är hörda i himlen, och att han skall sända bud efter en Petrus som är i Joppe, cirka fem mil bort.
Så läser vi i Apostlagärningarna 11:14 ”Han har något att säga som skall rädda dig och alla i ditt hus” Så ser vi hur en enkel fiskare, Petrus, möter en officer från ockupationsmakten och berättar om vägen till Kristus, och han börjar sitt anförande med ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor utan tar emot var och en som fruktar honom”. Fiskaren Petrus går oförskräckt till en medmänniska som har behov av hjälp för att få frid i sitt inre.

Så kan vi som idag tror på Jesus Kristus dela våra erfarenheter till våra medmänniskor, för att de skall få del av det liv och den frid som bara Jesus kan ge.

Avslutningsvis vill jag ge dig Guds välsignelse genom Paulus ord till Korinthierna:
”Herrens Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den helige Andes vänskap ska vara med er alla.”

Vallstena den 6/9 2020 Jan Olander

• Dela